when your dreams all fail.
Söndagar är sånna här jobbiga dagar där man saknar både motivation och inspiration till allt. / Cyklar långt och länge på mammas dåliga cykel och kommer på idéer till fictions som förmodligen kommer förbli oskrivna, som vanligt. / Lyssnar på musik jag aldrig lyssnat på förut och tycker det är helt okej. / Har *fortfarande* jättemycket att ta igen: kdraman, serier, kbs, skolan, livet. / "He liked her with long hair so she cut it short."
now: breathe
Hej. Skulle skära äpple och skar mig i fingret så det började blöda och halva nageln gick av, och efter det skulle jag skala en clementin men glömde bort skärsåret i fingret så det sved som fan. Om det inte förklarar mitt liv i en mening så vet jag inte vad. (Den här gif bilden på song minho är också ett bra exempel)(Önskar att minho's grupp kunde debuta snart</3)
cell no.7
Hej. Jag är sjuk och har panik. Ungefär så. På torsdag har vi historiaprov på första- mellan- och andra världskriget och efter det har jag svenska nationella, tal delen. Inte nog med att jag vanligtvis får panik inför tal av alla former (förutom matte *ha-ha-ha*) så är mitt huvud så borta och kan inte tänka och jag vill mest bara ligga i sängen och sova bort den här förkylningen (vilket jag gör) och jag klarar inte av att skriva något tal under dessa förutsättningar och det känns som jag går under. Allt känns så jobbigt och jag orkar inte tänka på någonting.
breathing doesn’t mean you live
gör: ser om 'the heirs' (eftersom jag sett klart alla säsonger solsidan på fyra dagar), stress-fixar ihop massor av skrivuppgifter, läser (försöker i alla fall), väntar på program ska komma ut, äter nudlar till middag och funderar på när jag ska sluta vara så snål och beställa klipptid.
